Jättehärliga dagar på landet i riktig vinter med promenader i djupsnö och ute på isen.
Dan innan hemresan tog Semlan en egen tur i skogen som slutade med en spräckt klo på ena framtassen.
I början verkade hon inte så berörd av det men det var ju mest mjuksnö på landet och inget grus.
Väl hemma så började hon halta och det blev veterinären nästa.
Det var bara att dra klokapseln vilket innebar att pulpan blev helt oskyddad men "ren".
Läskigt men bara att jobba vidare på. Nu är hon ju så tung så det har blivit jättejobbigt för henne.
(Man jämför ju lite med Kolan som inte blir så handikappad av ett ben eller tass mindre pga hennes vikt.)
Semlan är väldigt påverkad av det här och har svårt att belasta tassen.
Omläggningar varje kväll med luftning är ett riktigt projekt. För den som inte är proffs så
är det inte lätt att lägga en skyddande kompress runt en pulpa. Hon är i alla fall jätteduktig på
att vara stilla vid omplåstringen och att låta bli bandaget så vi har inte behövt använda tratt.